Investing businesslike?

Den kända rubriken kommer från Benjanim Graham - the Intelligent Investor - kapital 20.  

Det låter klokt men när det kommer till aktieinvesteringar i verkligheten så gör många helt tvärtom. Aktier behandlas snarare som ett "folkligt" sparande där man köper regelbundet eller månadssparar. Det är lite som att plocka lösgodis för att det är både gott och roligt med en större blandning. Mesta dels av fokus ligger på hur aktiekurserna och börsen har utvecklats. Det förväntas att man ska vara ganska aktiv genom att följa diverse nyheter, börsutveckling och annat oviktigt som i äntligen har ingen direkt koppling till bolagets verksamhet.

Det jag inte förstår är varför man ska hela tiden:

1- Försöka hitta investeringar när det inte finns bra möjligheter. Eller att man aktivt måste försöka skapa möjligheter genom att acceptera ett högre risktagande?

2- När de flesta är mer rädda att stå utanför börsen och missa en eventuell uppgång än att riskera få att ett medioker avkastning  + ett högre risk på grund av värderingsdelen.

Just främst när man startar sin investeringskarriären så väljer de flesta (enligt en allmänt accepterad och förnuftig strategi) att köpa 8-10bolag i olika branscher så där på en gång. Då börjar en genomsnittliga investeraren med en portfölj på 8-10 välvalda bolag.  

Jag tycker jag att det är lite fel. Om man nu ska försöka efterlikna "businesslike" så bör man snarare köpa väldigt sakta och att försöka fokusera på några få bolag till och med börja med. Sen med tiden öka antalet bolag som man känner till väl och bevakar noga. Men sanningen är att det är INGEN som börjar med aktieinvesteringar på det sättet.

OSB! Nu är jag inte emot diversifieringen och antalet aktier i ett portfölj i sig. Utan hur snabbt man köper x-antal aktier där man vet väldigt lite om bolagen och dess värdering. Just där omvandlas aktieinvesteringen till en mer spekulativ tävling mot index istället för en långsiktig investering där man tänker som andelsägare i ett bolag.     

Här kommer några verklighetsexempel på vad jag menar:

Många känner till att Buffett lagt mer tid att analysera bolag än någon annan investerare. Men när man kollar på hans investeringsstatistik främst i nya bolag så ser man att han har haft en genomsnitt köp på 2 nya bolag/år mellan åren 1961 - 2000. Samtidigt långa perioder där han köpte bara 1 bolag/år. 

Om man nu var Warren Buffett och spenderade hela sin vakna tid på att analysera och leta efter bolag - hur kommer det sig att han inte var mer aktiv med antalet nya bolag och köp?

En annan intressant exempel är Lundbergs som brukar vara ganska aktiv att öka andelarna i sina befintliga innehav. Men låt oss jämföra Lundbergs ägande i antalet börsbolag under 2000 i jämförelse med idag 2014. Då ser man att det har kommit bara 6 nya bolag senaste 14 åren och där fokus ligger på Industrivärdens kärninnehav.  

Man skulle kunna säga att det har mer göra med maktfokusering än investering samt att Lundbergs har mer ägandekontroll än små aktieägare. Men det är just vad grahams citat om "Investing businesslike" handlar om. Det är exakt vad Lundbergs gör. Dessutom Lundbergs tråkiga strategi har varit lönsamt senaste 14 åren. Den total avkastning är nästan 15% årligen. Medan självaste OMX-indexet (som nu förväntas ska gå upp så där 10-12% årligen) har stått helt still under samma period.

Om man hade köpt SCA under 2000 så hade man fått en stillastående aktiekurs fram till 2012. Då hade man fått en årlig avkastning i samma nivå som direktavkastningen. Men däremot efter uppgången fram till idag så har SCAs totalavkastning plötsligt gått upp till 12-13% årligen.  Det är nästan lite för bra för att vara sant för att bolag som SCA.

1- SCAs historisk låga värdering kan vara (delvis) en orsak till uppgången.

2- Att den framtida avkastningen kan vara begränsad just på grund av nuvarande värdering.

3- Till och med om man köper stabil bolag till bra värdering så kan det ta väldigt lång tid innan marknaden värderar upp bolaget.

Det är just därför jag helt nöjd med att inte försöka vara fullinvesterad och inte heller försöker intensiv leta efter nya fynd i de mindre listorna. Sen ser jag inte heller en bra anledning till varför jag "måste" köpa nya bolag regelbundet. Om till och med börsen inte går ner närmaste 2-3 åren så tycker jag fortfarande att det är klokare att vänta utanför.

OBS! När jag menar "stå utanför" så menar jag inte att man ska sälja sina befintliga innehav (som man förhoppningsvis köp till längre värderingar). Utan det handlar snarare om nya köp. 

Att försöka köpa till dagens relativ höga värderingar för att man inte vet hur börsen ska utvecklas är ingen stark argument. Eftersom jag inte försöker förutse NÄR gången kan/ska komma så ser jag inte heller det som "spekulation" när jag väntar på längre värderingar i enskilda bolag.

Lek med tanken att du har hittat några bolag som du tror att där du kan förutse hur vinsten/kassaflödet kan utvecklas på 5-10 års sikt. Då kan du också exakt räkna ut vad bolaget borde värderas till beroende på ditt avkastningskrav.

Sen ta fram miniräknaren och räkna på en total/årlig avkastning på minst mellan 10-15 % årligen på dina investeringar + där du regelbundet sparar + ränta-på-ränta. Då kan du börja se att det är kanske inte så dumt med långsiktiga investeringar ändå.

Risken? Vi antar självklart att du gjort RÄTT analys om bolagets framtida vinstutveckling. Beroende på värdering måste aktiekursen för eller senare utvecklas som du har tänkt. Tillfälliga nedgångar är inte lika med förlust utan snarare tillfälle att köpa mer där du får automatisk högre avkastning. Det är också viktigt att inte blanda detta med bl.a "tradernas" regler kring stopp/loss och trender eftersom de använder sig av TA och inte FA.

1-Det är väldigt få bolag som jag personligen skulle kunna veta hur vinsten skulle kunna se ut många år framåt. Dessa hittar du oftast inte smålistorna

2-Det går sällan hitta de till "rimliga" värderingar.

Enskilda personer kastar bort en av sin största fördel i gentemot finansbranschen genom att försöka vara aktiv och inte klarar av att vänta allt från 6 mån till 1 år till nästa köptillfället. Av någon anledning så är det för jobbigt att ha likvida medel tillfälligt parkerade på ett aktie- eller räntekonto.

Då kommer fram citat som många investerare rättfärdigar sina köp med: 

Just här blandas värdinvesterigen ihop med bl.a trading, trendföljande strategier eller den allmänna uppfattningen att börsen alltid går upp så där 10-12%.